- JÖNNA

Nu är julen nästan slut. Jag ska snart åka och jobba och missar därav den traditionsenliga middagen hos mormor. Lite tråkigt faktiskt nu när alla kusinerna är hemma i år. Men men, igår var skoj! Perfekt fylla. Jag mådde inte ens dåligt när jag vaknade. Hinner inte dra en resumé av kvällen men det hela var mycket lyckat om man bortser från en liten olyckshändelse. Hanne fick ett djupt (och då menar jag nästan sy-djupt) sår i fingret. DRAMA.

Well, jag ska strax kika litegrann på körslaget och sedan åka. Har aldrig jobbat vakennatt innan så det kan ju bli intressant. Jag hoppas bara att jag inte somnar, hade ju vart lite smått pinsamt.

I morgon blir det nog lite mellandagsrea-shopping! LOVE

Jag har aldrig varit sjuk någon jul. Det är ju inte julafton idag men jag har en känsla av att jag kommer tvingas till att springa omkring med en massa snytpapper då också. Idag stannar jag hemma från jobbet för att spendera lite tid i sängen. Tungt att missa så många timmar men vad ska man göra?

Det jobbiga är att jag fortfarande inte inhandlat alla klappar. Jag tror att jag kommer lägga ut resterande på en utvald familjemedlem. Jag orkar inte åka in till stan för egen maskin. Tur att man varit ute i god tid i år...

Yes, det blir skidresa den här vintern också. Troligen 6 - 10 januari. Kanske lite tajt med tanke på Paris men man lever bara en gång. Vi har ju en vecka i Paris innan vi ska börja gå i skolan så det löser sig nog ändå. Blir det bara i närheten av så skoj som i Hemsedal så är det ju värt det. Åhh, nu blev jag sådär nostalgisk och varm i hjärtat och var tvungen att titta igenom alla korten! Underbart.

partykniven

Ja, det kändes så. Det hela började när jag skulle åka in till stan, jag kommer då återigen inte in i min kära bil. Jag blir så trött på när grejer inte fungerar som de ska. Sedan skulle bästa Sara föra oss in till stan då hon precis tagit sitt efterlängtade körkort. Här dock ännu ett antiklimax när hon inte når ner till pedalerna. Antingen är det nåt fel på min bil eller så har Sara onormalt korta ben. Eftersom jag redan är irriterad över att Pärlan inte vill släppa in mig genom förardörren så skyller vi på bilen och jag tackar min lyckliga stjärna för att jag utrustats med långa spiror. Väl nere i stan så skulle vi göra årets första julklappsinköp (var tanken). Inte heller här slutade det som vi tänkt oss, vi satt och fikade större delen av tiden och inte en enda julklapp lyckades vi inhandla. Jag shoppade till mig själv och Sara shoppade ingenting. Vad är det här för dag liksom?

Well, trots vårt misslyckande åkte vi glada i hågen upp till Frida. Jag provade hur många olika klädesplagg och kombinationer som helst innan jag bestämde mig för den outfit jag först tagit på mig men dissat i hopp om att komma på något bättre. Well well. Malin och Lollo kom och vi satt och drack lite glögg innan vi gick in mot stan och förfest, jag gjorde självklart världens vurpa på vägen. Som tur var slogs glöggflaskan inte sönder, jag tror att det egentligen var meningen men min snabba armrörelse räddade situationen (vilket antiklimax det hade vart då, komma till en förfest nerkletad i glögg och utan dricka). Så lite tur på vägen får man kanske vara tacksam för, vi kom ju fram och det var trevligt att träffa ungefär halva EP05 i alla fall. Vi glöggade, pratade och drog sedan vidare till vår destination för kvällen - Scandic Plaza. Det var inte alls lika mycket folk som förra året men ändå gott med årets första julmat. Snapsen var lika äcklig som sist och toalettbesöken upprepades. Det hela var MYCKET trevligt!

Nästa antiklimax lät dock inte vänta på sig. Vi hade blivit övertalade att gå förbi Sand's och dricka billigt innan krogen. Det var tydligen svinbilligt, utan inträde och bra på alla sätt. När vi kommer dit ska dom ha 60 spänn för att släppa in oss. Aldrig i livet sa jag och Sara och gick till Trägårn istället. Där väntade nästa antiklimax för när vi står längst fram i kön (då det liksom börjar kännas bra igen och köfrustrationen börjar försvinna) då går vakten iväg. Nån brud mår dåligt så två vakter står och tar hand om henne. Kön bara växer och växer bakom oss. Ni ska veta att det är mycket irriterande att stå en halvtimme och vänta längst fram i en kö. För nära liksom. Irriterande nära. Tillslut kommer vakten i alla fall tillbaka och gnäller då för att vi tydligen har ropat. Gnäller på oss! Vi som stått där snällt och väntat, vi kunde ju lika gärna bara ha gått in. Jag hatar falska anklagelser!

Vi dansar lite grann innan vi går ut och blir nästan nerslagna. Känner att vi behöver något mera att dricka så vi ställer oss i baren. Då är ALLT slut. Jag var sugen på Cider - slut, jag var sugen på Fisherman - slut, jag var sugen på Minttu - slut. VAFASEN? Tillslut får jag en röd drink till reducerat pris. Den var inte så god men rann väl ner ändå.

Detta var inte ens kvällens sista antiklimax men mer tänker jag inte delge. Jag kan säga att det är ett under att jag inte somnade på bussen. DET hade ju annars varit ett väntat avslut på gårdagen. Jag tänker bara hur jobbigt det hade varit att vakna upp i Dannike, gnugga sömnen ur ögonen och tvingas åka ända in till stan igen. Men lite tur ska man kanske ha?

Stöd Barncancerfonden, klicka på "Join the movement" som kommer fram när pilen hålls över pricken..

Jag mår piss! Varför allt samtidigt? Hoppas bara att penicillinet verkar snabbt så att jag blir frisk. Under tiden, bara till att försöka göra det bästa av situationen. Ska tända en massa ljus, mysa och baka pepparkakor i helgen. Om jag orkar. Puss

Jag tänker för mycket!

Jag mår inte bra, det är ett evigt snorande och snytande och halstablettsätande i mitt liv just nu. Det är tråkigt och jävligt jobbigt. Igår tog jag tag i mig och tittade lite Mariedal Cup iaf men nu ska jag åka och hyra en film och kura ihop mig under täcket. Det får man när man är sjuk!

Det är bara så tråkigt att vara hemma, jag ville gå ut igår och jag ville gå ut idag men det går bara inte. Alkohol är faktiskt inte bästa medecinen och jag vet hur det skulle bli;  jag mår sämre och kan inte jobba som i sin tur ger mindre pengar, vilket är inte bra. Så man får kurera sig bäst man kan helt enkelt. För min del med c-vitamin & sömn.

Märks det att jag tycker synd om mig själv?

Jag är bakis, mår pyton och lyssnar på go musik. Shit, vad jag älskar den här låten, och den här också! Så himla bra.

I want you now!

Bild: AllPosters.com

Ja, ska bli 10 cm av den varan i natt är det sagt, men jag tror inte riktigt på det. Kunde vart mysigt förstås..

Och min bildörr fungerar nu igen. Rätt skönt att slippa krångla sig ut genom passagerar-dörren.. Just sånt här är ju så ointressant det kan bli.. Skriv upp det nu!

Sen ska jag på typ maskerad på lördag. Vad fasen klär man ut sig till ? Jag tycker ju att sådant är roligt så det tåls att tänkas på..

Till sist ger jag er den här länken. Klockrent, precis vad jag brukar gå och fundera över ( eller inte ).

Ica Supermarket Råby, Västerås

En tant ~80 går fram till en tjej som står och plockar upp varor i en hylla.
Tanten (besvärat): VAR har ni ställt alla barnflingorna?
Tjejen: Ursäkta?
Damen: Ja, alla barnflingor! Var finns de?
Tjejen: De har jag aldrig hört talas om, jag tror inte vi har dem.
Tantens gubbe kommer fram till tjejen och viskar något. Tjejen ler, går mot flinghyllan och plockar ner ett Kellogs All Bran-paket.

Källa: Tjuvlyssnat

Biljetterna är bokade. Den 15 januari lämnar vi kalla, tråkiga, gamla Borås för nya äventyr i PARIS.

Det känns bra. Riktigt bra.

För att kunna ändra på något som inte är bra så måste man först och främst inse vad det är som är fel. Se var problemet ligger. Sedan måste man komma på en lösning och till sist ge sig fasen på att man kan. Det är bara det att man måste vilja det. Ända ut i tårna måste man vilja det. Någon som ska sluta röka kommer ju t.ex. aldrig klara det utan att personen i fråga verkligen vill. Man måste också innan man börjar inse att det inte alltid kommer att vara enkelt och att man kommer behöva kämpa!

Jag tror verkligen att man klarar allt, bara man vill det tillräckligt mycket.