ANTIKLIMAX-DAGEN
Ja, det kändes så. Det hela började när jag skulle åka in till stan, jag kommer då återigen inte in i min kära bil. Jag blir så trött på när grejer inte fungerar som de ska. Sedan skulle bästa Sara föra oss in till stan då hon precis tagit sitt efterlängtade körkort. Här dock ännu ett antiklimax när hon inte når ner till pedalerna. Antingen är det nåt fel på min bil eller så har Sara onormalt korta ben. Eftersom jag redan är irriterad över att Pärlan inte vill släppa in mig genom förardörren så skyller vi på bilen och jag tackar min lyckliga stjärna för att jag utrustats med långa spiror. Väl nere i stan så skulle vi göra årets första julklappsinköp (var tanken). Inte heller här slutade det som vi tänkt oss, vi satt och fikade större delen av tiden och inte en enda julklapp lyckades vi inhandla. Jag shoppade till mig själv och Sara shoppade ingenting. Vad är det här för dag liksom?
Well, trots vårt misslyckande åkte vi glada i hågen upp till Frida. Jag provade hur många olika klädesplagg och kombinationer som helst innan jag bestämde mig för den outfit jag först tagit på mig men dissat i hopp om att komma på något bättre. Well well. Malin och Lollo kom och vi satt och drack lite glögg innan vi gick in mot stan och förfest, jag gjorde självklart världens vurpa på vägen. Som tur var slogs glöggflaskan inte sönder, jag tror att det egentligen var meningen men min snabba armrörelse räddade situationen (vilket antiklimax det hade vart då, komma till en förfest nerkletad i glögg och utan dricka). Så lite tur på vägen får man kanske vara tacksam för, vi kom ju fram och det var trevligt att träffa ungefär halva EP05 i alla fall. Vi glöggade, pratade och drog sedan vidare till vår destination för kvällen - Scandic Plaza. Det var inte alls lika mycket folk som förra året men ändå gott med årets första julmat. Snapsen var lika äcklig som sist och toalettbesöken upprepades. Det hela var MYCKET trevligt!
Nästa antiklimax lät dock inte vänta på sig. Vi hade blivit övertalade att gå förbi Sand's och dricka billigt innan krogen. Det var tydligen svinbilligt, utan inträde och bra på alla sätt. När vi kommer dit ska dom ha 60 spänn för att släppa in oss. Aldrig i livet sa jag och Sara och gick till Trägårn istället. Där väntade nästa antiklimax för när vi står längst fram i kön (då det liksom börjar kännas bra igen och köfrustrationen börjar försvinna) då går vakten iväg. Nån brud mår dåligt så två vakter står och tar hand om henne. Kön bara växer och växer bakom oss. Ni ska veta att det är mycket irriterande att stå en halvtimme och vänta längst fram i en kö. För nära liksom. Irriterande nära. Tillslut kommer vakten i alla fall tillbaka och gnäller då för att vi tydligen har ropat. Gnäller på oss! Vi som stått där snällt och väntat, vi kunde ju lika gärna bara ha gått in. Jag hatar falska anklagelser!
Vi dansar lite grann innan vi går ut och blir nästan nerslagna. Känner att vi behöver något mera att dricka så vi ställer oss i baren. Då är ALLT slut. Jag var sugen på Cider - slut, jag var sugen på Fisherman - slut, jag var sugen på Minttu - slut. VAFASEN? Tillslut får jag en röd drink till reducerat pris. Den var inte så god men rann väl ner ändå.
Detta var inte ens kvällens sista antiklimax men mer tänker jag inte delge. Jag kan säga att det är ett under att jag inte somnade på bussen. DET hade ju annars varit ett väntat avslut på gårdagen. Jag tänker bara hur jobbigt det hade varit att vakna upp i Dannike, gnugga sömnen ur ögonen och tvingas åka ända in till stan igen. Men lite tur ska man kanske ha?
